Blogga?

Jaha, blogga då... Det har jag aldrig gjort förut, iallafall inte seriöst. Ska man vara glad eller?
Jag har ju i själva verket bara efterapat någon annan. Oavsett hur man vänder och vrider på det.
I det här fallet är det ju värre en vanligt, jag har börjat med det här eftersom en annan (mycket vacker :D ) person började. Men det verkar inte vara en helt dum idé.

Ni (stackare) som läser eller kommer läsa den här bloggen kommer förmodligen att få se mer eller mindre varierande inlägg, ibland ganska flummiga tillochmed, trots att jag inte är någon flummig person. Jag är bra på att byta samtalsämne mitt i också. Bara så att ni vet. Som en varning liksom.

Jaså det är Hultsfred den här "helgen".. (På tal om att byta samtalsämne.) Det hade jag missat totalt. Jag hade kunnat tänka mig att åka dit, men jag känner att jag har annat att lägga pengar på. Dessutom är det studenten på fredag.

Studenten ja. Slut på 3 års gymnasium. Fast jag har ju fördelen att jag får gå ett år till. Om det nu är en fördel. Jag ska nämligen läsa vidare till hösten. I Nyköping. Och jag ska bo i Oxelösund, hör och häpna. Om jag kommer in vill säga. Fast, för att skryta lite, det är jag inte så orolig för att inte lyckas med.
Men det spelar ingen roll. När man har tagit studenten är man vuxen. Man är ansvarig för sitt eget liv, och bestämmer själv över det. Jag kan ta nåt tråkigt fabriksjobb och bli kvar på det resten av mitt liv nu, det spelar ingen roll. Jag bestämmer. (Lugn, det tänker jag inte göra. Jag ska bli flygtekniker ju!) Det känns konstigt stort. Kantigt och fyllt av svårigheter.

Jag har tagit körkort. Jodå, det är sant! För en månad sen, idag. Efter mäktiga fem uppkörningar. Jamenar, hur kass kan man vara? Hoppas innerligt att jag inte gör av med det dom närmaste två åren.

Hon den vackra personen, vilken jag härmade genom att starta en blogg samtigt som hon? Jadu, jag vet inte. Det blir nog aldrig nåt av det. Det är så långt borta. Jag har inte haft nån tjej sen jag gick i trean (i grundskolan då), så jag vet nog inte riktigt hur man gör heller. Men drömma kan man ju. Och det är jättelätt att fördriva flera timmar framför datorn med bara hennes msn-fönster på skärmen.

Studenten... Det innebär en obligatorisk fest. Tänker: Jag -> festa? Det händer inte..
Men jodå. Så nu åker man på och städa och feja och dona. Man kan ju undra om det är jag eller mamma som tar studenten.

Ut i arbetslivet, det ska man också. Mitt första sommarjobb: 3 skift medarbetare inom produktion och packning på självaste ESAB. Sitta i åtta timmar med början klockan 22 och titta på en lång rad med svetspinnar som åker förbi i rasande fart, och genast reagera och plocka upp en pinne, om den skulle vara "missbildad". 6 ton pinnar i timmen gör dom. Hu! Eller variationen. Sitta och glo på en krympande hög med kartonger, och fylla på när det börjar bli lite lågt.
Men jag tjänar bra, så det kanske är värt det.

Jösses vad tiden går. Man kanske skulle gå och lägga sig, så att man är pigg till sin näst sista skoldag på gymnasiet. Det har varit tre händelserika år. Men nu är det slut. Seriöst! Det är slut, bara sådär. Snacka om vemod. Jag vill inte, fast jo, det vill jag ju! Men jag ska ju bo kvar i byn. Det är ju bara att åka ner och titta till dom om jag skulle få lust nån gång. Men alla klasskamrater då? Nej, såhär kan man inte tänka. Ut i världen med mig!!!

Godnatt!